Bakom kameran

 image2

Vem gör vad på en filminspelning?

En långfilm som ska gå på bio är inget man snor ihop på en dag, och absolut inte själv. Man behöver hjälp av många duktiga personer för att få allt att fungera och bli klart i tid. På inspelningen av “Rum 213” var vi, förutom skådespelarna, ungefär 20 personer som alla hade ansvar för olika delar av filmen. Här kan du läsa om vilka vi är och vad var och en gör!


img_0932

Emelie Lindblom – regissör

Emelie var vår fantastiska regissör på inspelningen. Att vara regissör innebär att det är hon som hela tiden pratar med skådespelarna om hur hon vill att de ska agera, hur de ska röra sig, hur de ska prata, om de ska spela arga eller glada och så vidare. Hon är också konstnärligt huvudansvarig för filmen. Det innebär att hon till exempel också talar om för fotografen hur hon vill att bilderna ska se ut och talar om för kostymören hur hon vill att kläderna ska se ut och så vidare.

Ska man vara regissör måste man vara väldigt kreativ, ha massor av idéer och kunna ta många beslut. Man måste kunna se den färdiga filmen framför sig och ha tålamod för att jobba sig dit.

Ofta – men inte alltid – är det också regissören som har kommit på själva idén till filmen och ibland skriver de också manuset.


Martin Jern och Emil Larsson – producenter och manusförfattare

Martin och Emil jobbar båda som producenter och har producerat många filmer innan de gjorde Rum 213. Att vara producent innebär bland annat att man är med och utvecklar filmen från allra första början, när det bara är en idé. Man hjälper manusförfattaren eller regissören med att utveckla idén så att den blir så bra som möjligt. Man har också ansvar för alla pengar som rör en filminspelning. Man kan säga att om regissören är ansvarig för det konstnärliga, så är producenterna ansvariga för det ekonomiska!

Martin och Emil vet var de ska söka pengar för att kunna göra filmen och tar beslut om hur pengarna som kommer in ska användas – ofta tillsammans med regissören – och de ser till att pengarna räcker hela vägen. De ser också till att filmen kommer upp på bio eller tv.

På sätt och vis är de alltså cheferna för alla som jobbar med filmen eftersom de betalar ut lön till alla. En producent jobbar ofta med flera filmer samtidigt, så det är en viktig del av deras jobb att hitta nya filmer att utveckla och nya regissörer att jobba med.

För att bli producent behöver man vara en bra chef, kunna lyssna på alla som jobbar med filmen och se till att filminspelningen blir en bra arbetsplats!


 img_0957

Lina Linde – produktionsledare

Under en filminspelning är det väldigt mycket som ska hinnas med på kort tid, och därför måste allt vara väl planerat på förhand: någon måste tänka igenom hur allas scheman ska se ut, när utrustning måste hämtas och lämnas och säkerhet. Allt sådant praktiskt ansvarar produktionsledaren för. Lina ser till att allt flyter på och hjälper också producenterna med att hålla budgeten. Hon ser också till att det finns tillstånd till allt som behöver hända under inspelningen och hjälper producenterna med att anställa alla medarbetare.

Ska man vara produktionsledare behöver man alltså kunna ha koll på massor av detaljer och vara både påhittig och snabb.


img_0518

Caroline Troedsson – inspelningsledare

Eftersom regissören har så mycket att tänka på under inspelningen, och måste ha tid att prata med alla skådespelare, behöver hon ofta en “högerhand” som kan hjälpa till med allt praktiskt. Detta är inspelningsledaren, i vårt fall Caroline. Inspelningsledaren håller i inspelningsschemat och ser till att tiderna hålls under dagen. Caroline är en viktig länk mellan regissören och de andra i teamet och ser till att alla har den information de behöver för att kunna göra sitt jobb.

Det gör att en inspelningsledare måste var duktig på att hålla ordning och klara av att jobba under stress. Ibland måste hon också kunna ta svåra beslut och prioritera vad som är viktigast att bli klar med.


img_0454

Emil Klang – A-foto

En film består ju egentligen bara av bilder och ljud – så självklart måste man ha någon som ansvarar för att ta alla bilder. Det gör fotograferna på filmen. A-fotografen är den som tillsammans med regissören bestämmer hur bilderna ska se ut, och ser till att bilderna har ett snyggt utsnitt. Emil som var vårt A-foto pratar också mycket med elektrikerna om hur ljuset ska se ut, och ser till att det blir rätt. Man måste alltså ha både tekniska kunskaper och konstnärlig känsla. A-fotot har störst konstnärligt ansvar av A-foto och B-foto.


img_0769

Anton Holm – B-foto

A-fotografen har ofta hjälp av ett B-foto som är en slags assistent. Eftersom A-fotot pratar mycket med regissören om hur bilden ska se ut får B-fotot ofta jobba mer praktiskt med kamerans inställningar, att byta objektiv och batterier och så vidare. Professionella filmkameror har heller inga automatiska inställningar för skärpa, utan det måste man göra manuellt och det ansvarar B-fotot för. Ska man jobba som B-foto måste man alltså vara jättenoggrann, gilla teknik och vara en bra lagspelare, som vårt B-foto Anton!


img_1883

Sandra Woltersdorf – Kostymdesigner

En kostymdesigner är ansvarig för hur alla skådespelarnas kläder ser ut. Ibland finns inte de kläder som regissören vill att skådespelarna ska ha i vanliga klädaffärer – till exempel om filmen utspelar sig på 1700-talet, då måste kostymdesignern skapa helt nya kläder. Kostymören ansvarar för inköp eller hyra av kläder. I vårt team var det Sandra som jobbade med detta, hon hjälpte skådespelarna med allt de skulle ha på sig och hjälpte dem rent praktiskt med att klä på sig också – när det gäller film så är det också jätteviktigt hur kläderna sitter.

En kostymdesigner behöver vara duktig på att sy och kunna mycket om kläder och tyger. Man behöver också ha kunskaper om design och kostymhistoria, vilket betyder hur folk har klätt sig i olika tidsepoker i historien.


Johanna Stark – Guvernant / Kostymassistent

En guvernant är en person som ansvarar för minderåriga på filminspelningen. Den minderåriga kan vara både en barnskådespelare som behöver uppsyn när deras föräldrar inte är där, eller någons filmarbetares barn som helt enkelt följt med till inspelningen.

I vårt team var det Johanna som tog hand om minderåriga, och hon var även kostymassistent, vilket betyder att hon hjälpte filmens skådespelare att få på sig rätt kläder i tid.


15503026_10155056383396564_1139391388_o

Robin Davidsson – Maskör

Hur kan spöken i filmer se så otroligt läskiga och bleka ut? Hur kan någon som i verkligheten är ung se ut som 100 år gammal på film, med rynkor och grått hår? Dessa hemligheter vet maskören. Det är maskören som med hjälp av smink, hår, och andra hjälpmedel förvandlar skådespelarna till de karaktärer de spelar. Den som är maskör tillverkar ofta egna peruker, skapar fejkade mustascher eller skägg, alla slags masker och smink, klipper håret på skådespelarna eller gör avancerade håruppsättningar – så de är mycket duktiga på hantverk och väldigt kreativa!

För att bli maskör måste man kunna tolka vad som står i ett manus eller i en bok och överföra det till något praktiskt – man måste kunna skapa sig en bild i huvudet av hur en karaktär (till exempel ett monster) ser ut och sedan kunna tillverka det.


img_1879

Miriam Myrtell – scenograf

Scenografen är den person som sätter form och färg på rummet där en scen utspelar sig, tillsammans med regissören. De bestämmer utifrån manus hur möblerna, färgerna och ljuset i rummet, lampor och växter ska se ut för att tillsamman skapa en bra stämning i filmen. De tar också fram allt detta material och kan behöva leta ordentligt för att hitta rätt stil. De utformar också andra miljöer, både utomhus och inne, och om rätt miljö inte finns så kan de behöva bygga en av kulisser. Man kan säga att de är en blandning av målare, skulptörer och arkitekter.

En scenograf måste kunna ta fram förslag på hur filmen ska se ut, de behöver kunna bygga modeller av hur miljöer ska se ut så man kan se dem på förhand, och de behöver ha känsla för färg och form.


image1

Emil Askenbegrer – scenografassistent / attributör

En scenografassistent är scenografens högra hand och hjälper till med allt som kan tänkas uppstå och som måste lösas på plats vad gäller scenografin. En attributör är någon som  tillverkar föremål och detaljer som inte går att köpa i handeln, antingen för att de är svåra att få tag på eller för att de måste ha vissa egenskaper – till exempel att vara sliten eller trasig. Emil var på vår inspelning en kombination av båda dessa roller.

Attributören får ofta också flytta på saker i rummet eller ändra om, ifall regissören ber om det. Ska man vara attributör måste man gilla detaljer, vara kreativ och väldigt noggrann. Det är också bra om man är händig och snabb på att laga och fixa saker!


img_0499

Kalle Camnert och Hans Appelqvist – Ljudtekniker

Naturligtvis måste någon vara ansvarig för att ta upp ljudet på plats så att alla repliker kommer med i filmen. Detta gör ljudteknikern. Men det är inte bara att hålla en mick framför den som pratar: ljudet i hela miljön måste komma med också. Oftast så finns det ju faktiskt en massa ljud även i ett tyst rum, även om man inte tänker på det: ljudet av element, ventilation, en klocka som tickar, vinden utanför… Allt detta plus ljud som är specifika för omgivningen – till exempel om golvet knarrar – ansvarar ljudteknikern för att det kommer med i filmen och är av hög kvalitet.

Ljudteknikern måste också ta ansvar för att det inte är för många störande ljud på plats. Om det ekar mycket i ett rum till exempel, kan ljudteknikern behöva ta med sig filtar att hänga upp på väggarna för att dämpa ekot. Ljudteknikern är som du säkert förstår en person med stort intresse för ljud, och väldigt noggrann.


img_0840

Johanna Persson – Produktionsassistent / Statistansvarig

En produktionsassistent är en slags allt-i-allo på en filminspelning. Det betyder att man kan få göra alla slags förekommande uppgifter och hjälper framför allt produktionsledaren att lösa praktiska problem som uppstår. Det är ett väldigt varierande jobb som kan gå ut på allt ifrån att koka kaffe till att hämta eller lämna skådespelare och köra tekniktransporter. Ska man jobba som produktionsassistent bör man gilla ett högt tempo och varierande arbetsuppgifter. På inspelningen av Rum 213 var Johanna både produktionsassistent och statistansvarig. Som statistansvarig hade hon kontakt med alla statister och såg till att de visste var de skulle vara och när.

 


                img_0944

Johan Gärskog, Oskar Lorentzon, Robin Trolin – Elektriker

De flesta har nog ett hum om vad en elektriker gör i vanliga fall – de ser till att elen fungerar. Det gör elektrikern visserligen på en filminspelning också, men deras fokus är på ljuset. På sätt och vis är det mer passande att kalla dem för ljusdesigners eller ljussättare. Elektrikerna bytte av varandra under inspelningen och jobbade mycket med ljuset i samråd med fotografen. De ställde fram lampor där fotografen ville ha dem och såg till att säkerheten var hög eftersom el kan vara farligt om man gör fel. En elektrikers jobb är också kreativt då de många gånger måste skapa rätt slags ljus: till exempel behöver de kunna få det att se ut som om det är natt och fullmåne i ett rum trots att det egentligen kanske är sol ute.

De tar också hand om all utrustning som hör till lamporna, filter och stativ med mera, och ger råd till fotografen om vad som blir bäst vad gäller ljuset, så man behöver både vara händig och konstnärlig om man vill vara elektriker.


img_0482

Erik Beck – Elektriker ass / Grip

Om man är assistent till elektrikern, som Erik, så hjälper man till att skapa den slags ljus som elektrikern vill ha. Erik jobbade också som grip, eller passare som det heter på svenska, vilket innebär att man ansvarar för större utrustning som man kan göra kameraförflyttningar med: rälsen som man rullar kameran på till exempel. Passaren ansvarar för att bygga upp och flytta dessa, så här hjälper det om man är snabb och händig!


img_1028

Alexander Germundsson – DIT

En DIT är en väldigt teknisk och noggrann person som inte är rädd för komplicerade dataprogram. DIT har nämligen hand om att överföra allt filmat digitalt material från minneskort till mer säkra ställen – hårddiskar till exempel – och ser till att filmerna är i rätt format innan de hamnar hos klipparen. Alexander som var DIT på vår inspelning fick också kolla igenom det filmade materialet så att allt såg bra ut och inget hade blivit tekniskt fel.


Margareta Lagerqvist – Klippare

Klipparen är den som slutligen lägger ihop alla bilder med allt ljud så att allt som spelats in blir en färdig film. En stor del av det arbetet går ut på att titta igenom och sortera det filmade materialet. Det är oftast väldigt mycket att hålla reda på. Efter det steget gör klipparen en “grovklippning”, en första version av det som ska bli filmen. Regissören sitter ofta med och tittar i klippet och säger hur hon vill ha det. Efter grovklippningen gäller det att finjustera och här måste man ha känsla för rytm och tajming för att inte klippa en film som varken känns långtråkig eller förvirrande snabb, utan som är lagom spännande hela tiden.

Vår klippare Margareta har klippt både långa och korta filmer tidigare, och både dokumentärer och spelfilmer.


Matilda Henningsson – Klippassistent

Matilda är Margaretas assistent. Det innebär att hon organiserar och håller reda på var klippen ligger i datorn, vilket kan vara ett stort arbete om man gör en långfilm – det blir många klipp. Hon kan också klippa ihop enklare scener samtidigt som Margareta klipper, så att det går snabbare att bli färdig.

 

Postproduktionen

När hela filmen är färdiginspelad och färdigklippt är det dags att göra allt det som kallas efterarbete – eller post-produtkion. Det innebär att man finslipar ljudet, lägger på effekter, lägger på färger och filter och allt man behöver och vill ha för att filmen ska bli så snygg och spännande som möjligt!

Här är några av de proffs som är med och arbetar med den färdigklippta filmen.

Hans Lundgren – Kompositör

En kompositör skapar all originalmusik till en film – det vill säga, gör helt ny musik som är gjord speciellt för att passa till den här filmen. Det är så klart ett stort arbete som till viss del behöver anpassas till hur filmen är gjord, så det är inte ovanligt att kompositören tittar på filmen medan de skriver musiken. Musiken till Rum 213 har skapats av Hans Lundgren.

 

David Gülich – Atmosfär och ljudeffekter

Ett viktigt steg i att skapa ett bra ljud i en film är det så kallade atmosfärljudet. Atmosfärljudet är det ljud som redan finns på platsen och ger en känsla av “verklighet” – trafik utanför fönstret, vind, vatten som porlar. Alla sådana ljud kan behöva förstärkas för att få filmen att kännas så verklig som möjligt. Man kan även behöva skapa nya atmosfärljud som inte fanns på platsen man spelade in på, men som ändå ger rätt känsla. En ljudeffekt däremot är ett ljud som hör ihop med en särskild händelse. Någon trampar på ett golv och det knarrar, till exempel. Eller någon tar en bild med en kamera och det säger “klick”. Sådana ljud kan också behöva förstärkas och läggas på i efterhand, om de inte spelades in på plats. Allt detta noggranna och viktiga arbete gör vår ljudläggare David Gülich!

 

Patrik Strömdahl – Tramp

Vissa ljud hörs dåligt när de speIas in under fiIminspeIningen, och behöver därför förstärkas, och där kommer tramparen in. En trampare är också en sorts ljudläggare, som i efterhand återskapar ljudeffekter och atmosfärljud till filmer. Titeln trampare kommer troIigtvis från det faktum att en vanlig arbetsuppgift för en som jobbar med tramp är att återskapa ljudet av fotsteg – det vill säga ta på sig rätt sorts skor för ljudet och promenera runt för att fånga ljudet av trampet! Men trampare skapar många andra sorters Ijud, som t.ex ljud från knackningar. Att ”trampa” handlar mycket om att förstärka verklighetens Ijud eller lägga på ljud där det finns så kallade ”hål” (tysta stunder).

 

Nils Olsson – Dialogklippare

En dialogklippare är någon som jobbar med att se till att det som sägs i filmen faktiskt hörs ordentligt. Ibland kan man behöva förstärka vad som sägs, och ibland kan man behöva “rensa” vad som sägs från andra ljud som ligger och stör. Man kan alltså se det som en del av ljudläggningen.

 

Douglas Holmquist – Eftersynk och atmosfärinspelning

Eftersynkning är en procedur där man spelar in ett nytt talspår till en bild som redan har tal, men där ljudet inte är så bra. Till exempel om det var för mycket störande ljud på inspelningen och man vill ta en replik som är ”renare”. Men då måste talet stämma överens med bilden – ljudet från tal och bilden måste synkroniseras, säger man. Detta sker vanligtvis i en specialiserad studio. Ungefär en femtedel av dialogen i svenska filmer eftersynkas!

 

Kalle Camnert – Eftersynk

Kalle som var ljudtekniker på inspelningen av filmen jobbade också med eftersynk, precis som Douglas.

 

Benny Persson – Mix

När ljudläggningen är klar är det dags för slutmix av alla ljuden. En slutmix innebär att man ställer alla nivåerna så att de fungerar bra tillsammans. Originalljud, atmosfärljud, effektljud, dialog och musik ska alla blandas samman och fungera ihop. Starka ljud får inte bli för höga men även små viskningar måste höras ordentligt! För detta ansvarade Benny Persson, som gjort slutmix av ljudet på Rum 213.

 

Johan Eklund – Kolorist

Att vara kolorist innebär att man färglägger bilderna i filmen. Ofta vill man antingen förstärka vissa färger som redan finns, till exempel göra solljuset mer gult och varmt, eller så vill man bara göra en bild mer levande om bilderna man spelat in ser lite gråa och trista ut. Då kan koloristen lägga på färger så att scenen får den känsla man vill ha. En kolorist kan också skapa ganska dramatiska effekter, till exempel något som kallas “day for night”. Det innebär att en scen som spelats in i dagsljus förvandlas till en nattscen med hjälp av koloristens arbete med färger! Allt detta kan Johan Eklund som var kolorist på Rum 213.

 

Alexander Germundsson – VFX

Vfx är en förkortning för “visual effects” eller visuella effekter. Visuella effekter skiljer sig från specialeffekter på så sätt att specialeffekter skapas på inspelningen med hjälp av maskiner (någon blir upphissad i en lyftkran om det ska föreställa att de flyger) – men visuella effekter skapas i en dator i efterhand, med hjälp av animationer, simuleringar eller modellering (bilden föreställer att någon står på ett höghustak i Japan, men de står egentligen på ett studiogolv). Det är dock viktigt att man planerar sina visuella effekter på förhand, även om man gör dem efter inspelningen. Alexander gjorde de visuella effekterna till Rum 213.

 

Johanna Stark – Grafik

Att vara grafiker på en film innebär att man jobbar med de texter och ibland även animationer som finns i filmer. I spelfilmer handlar det ofta om förtexterna till filmen, som ofta är rörliga och konstnärligt designade. I många andra typer av filmer, t.ex dokumentärer, kan det vara information man behöver under filmens gång för att förstå ämnet eller handlingen (till exempel namnskyltar, eller så kallad infografik, staplar eller diagram). Sådant fixar en grafiker! Vår grafiker Johanna har även gjort det superfina art work till Rum 213 som finns på hemsidan.